Det va för ca 8 år sen...

Jag fann min tröst i alkoholen, nu kan jag tala öppet om det men för ca 2 år sen skulle jag aldrig ha erkänt det. Va jag drack inte för mycke o alla som ville tala med mig om mitt drickande .... ne ne ne... snacka skit med någon annan istället!!!  Mina dagar gick ut på att supa mig tvär full o stanna i ruset så länge jag kunde. Jag mådde bra, det va mitt sätt o orka med dagarna o livet. Nja man intalade väll sig själv att det fungerade på ett bra sätt men insåg inte att jag gjorde min kropp o mitt egna jag beroende. Utan spriten va jag inte jag! Vem va jag egentligen i grund o botten , det minns jag inte längre. Jag söp inte bara bort ångesten.... Jag söp bort mig själv, tappade mig själv i detta drickande. Allt som var jag dränktes med allt annat jag dränkte. Allt man utsatte sig för i ruset. Utnyttjad, dessa övergrepp mm o jag vet inte ens allt själv om det.(bara små små bilder, otrevliga, gånger jag inte kom upp o de turades om att gå in i rummeet o göra vad de ville)  Jag kände inget o orkade inte bry mig! Tänk att jag trodde allt skulle gå att dränka men idag packar det på någonstans inom mig. Det jobbiga att allt, iallafall det mesta e förträngt. Kan jag någon dag finna de sår i mig själv o läka de? Någonstans i allt jag hamnade i gjorde att jag tappade mitt egna värde för mig själv. Jag va inte ett skit, sup o håll dig på ditt , ingen kan förstå dig ... du det jävla helvete i spegeln. Vissa dagar kunde jag stå o se på mig själv o inte ens veta vem det va jag såg framför mig. (ja klart jag visste att det va jag men jag kände inte igen mig själv) Visste inte ens själv från stund till stund va jag skulle göra,hur jag fungerade, våldsam, kriminell (det va mitt jag i spriten som styrde) .... kunde inte ens lyda mitt egna förnuft som varnade ibland . Jag hade allt om jag ville, polare, pengar, killar, prylar... men det jag hellst ville ha ..... det gled iväg bara längre o längre. Ju längre ifrån allt hamnade ju mer söp jag istället. De smällar jag valde att ta tack vare en vriden bild av hur ett förhållande fungerade. De gick över bara man drack tillräckligt mycke o länge. Det va en del... nu pallar jag inte längre. Fortsättning kommer framöver.

 

Cecilia

21 april 2010 20:39

Jag känner igen de där nåt så fruktansvärt... :/ Jag va 16-17 när jag började som värst med spriten. Lät folk utnyttja min både kropp och själ. Nu efteråt ångrar man ju så jävla mycket. Jag städade hos en fd kompis och fick sprit för det. Mitt på dagen. Missade min systerdotters 2 års dag för jag hade varit full sen lunchtid. :-/ Jävla tider alltså...

http://ceciliadarling.bloggplatsen.se

 

tekkla

21 april 2010 20:49

Du är stark vännen*kram*

http://tekkla.bloggplatsen.se

 

MissAmasO

22 april 2010 10:20

Jag var där , jag kanske kan hjälpa dig minnas

http://missamaso.bloggplatsen.se

 

nanny

22 april 2010 11:56

Starkt och modigt av dig att dela med dig av det på bloggen!

http://www.nannyboo.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

www.qdela.se.... där skriver jag!!

Hej hopp på er!!! Kika in på mig blogg www.qdela.se :) Händer lite mer där kan jag lova er... inge jävla kläder o mode blogg det inte! Jag vet att Alla vill ha fler läsare... här har ni dem! Känner mig som en trasdocka så kika över o släng en k...

 www.qdela.se

nuuuuuuuuuuuuuuuuuuu är ni snälla !!!! Rösta på mina skor jag designat!!! Tack älskar er för att ni gör det puss o kram på er alla ...

Händer en massa i livet!!! Psykiskt helt slut!!! Hinner inte med att tänka skriva eller fungera!!! ...