ja det kom jag på att jag inte berättat om så mycke. Inte ens för min egen syster men hon följer min blogg troget så här kommer sanningen.

Första som sattes i kroppen på mig va när jag va på lyset, då orkade jag inte ens bry mig om jag ska vara ärlig. Såg blodsvaret o kände hur allt i skallen, alla glada minnen drog förbi... då kom kicken! Skulle ljuga om jag sa att det inte va som pundarna säger, helt otrolig! Jag förstår va de strävar efter, att hoppet efter den känslan ska komma igen. ...(tyvärr såkommer den aldrig igen) det va första känslan av det. Sen kom pratandet o jag kunde inte fan få stopp på det haha.. hörde mig själv prata om fan allt , så mycke så jag tröttnade på o höra min egen röst. Den blev jobbig , störande o fan jag pratade öppet om saker jag inte ens ville. Kan säga att den gången va en erfarenhet o kicken va något utöver det vanliga i livet. Tyvärr så stannade det inte där...

Sen kom det under tvånget o allt de som man kände posetivt den första gången försvann . Inget kändes bra, detta jävla pratandet, detta jävla insnöandet o dessa jävla spänningarna. Kunde fan inte ens pissa av skiten, kunde ju sitta hur länge som hellst typ för inget. Ja jag vet att det kanske inte e så intresant men så va det. Det jäva blodsvaret... dödade del för del av mig. Känslan av det i kroppen som satte igång värsta ångesten. Allt jobbiga som dök upp i tankarna o man kunde inte stänga av det.  Man blev fast i den värsta del av det man kunde. Den delen man inte vill till , det nedåt! De blåa armarna som va svullna o såg för jävliga ut . Att se sig själv i spegeln o hata den man såg framför sig.

Han gjorde mot min vilja min kropp beroende. Kunde inte sova trotts man ville! Alla skakningar o alla tankar som for i en. Tröttheten... Alla de gånger han inte kunde få svar från de vanliga ställena då han satte det fel , i kroppspullsådern. Hela kroppen la av o krampade, kallsvettningar o resor med ambulansen. Jag kan säga att det blev det värsta jag visste, ville inte ha det , ville inte bli beroende. Att inte kunna säga nej.... hoppas ingen av er som läser kommenterar o känner igen det jag beskriver för jag hoppas att ingen annan ska behövt gått igenom det man gjort. Värsta mardrömmen av de alla. Vilja säga nej men mist makten över det, man fick det i sig trotts man inte ville . Ångesten över det man blev av det.

 

Ausgeflippt

21 april 2010 14:00

Mycket bra skrivet och starkt av dig att välja att dela med dig! Jag tycker att du skriver så bra och öppet i din blogg, så jag lägger till dig i min lista över bevakade bloggar.

Kramar

http://ausgeflippt.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

www.qdela.se.... där skriver jag!!

Hej hopp på er!!! Kika in på mig blogg www.qdela.se :) Händer lite mer där kan jag lova er... inge jävla kläder o mode blogg det inte! Jag vet att Alla vill ha fler läsare... här har ni dem! Känner mig som en trasdocka så kika över o släng en k...

 www.qdela.se

nuuuuuuuuuuuuuuuuuuu är ni snälla !!!! Rösta på mina skor jag designat!!! Tack älskar er för att ni gör det puss o kram på er alla ...

Händer en massa i livet!!! Psykiskt helt slut!!! Hinner inte med att tänka skriva eller fungera!!! ...