Direktlänk till inlägg 14 april 2010
Några ha komenterat o sagt att jag inte skriver så mycke om mig själv så här kommer något av det värsta ur mitt liv. Tryckt över bröstet kommer bara jag tänker på det.
Det va en dag som alla andra, öl o glada i håget, små kyligt men ändå sol. Vi knatade gatan upp , du , jag o hunden (affe). En rottis som jag va hundvakt åt där ett tag. Han va lite busig o de tyckte jag om de lilla livet för. Hade en känsla i hela kroppen att något va fel någonstans men som alltid så slog jag bort de. Vi gick arm i arm o jag va lycklig trotts livets mörker. (den misär jag levde i) Kändes som jag hade min vän för livet med mig, med dig kunde jag prata om allt. Vi talade om drömmar o livet, de vi gått igenom o hur vi skulle komma vidare. Vi försökte stötta varann så gott de gick . Vi båda bar på mycke. Vi danssade, skrattade gatorna upp. Pratade som alltid om morgon dagen. För då visste vi inte att för en av oss kom den dagen aldrig. Vem tänker så eller? Vi kom fram till brollans ställe o du gick fram o tebax, nervösiteten sydes på långa vägar. Vad va det du kände? Vi kom in o upp, satte oss ner o pratade. Jag fick utskällning för killen jag då hade satt på kåken o fick inte tag på mig. Va fan... e det inte mitt val om jag orkar med de samtalen eller inte! Antagligen inte. De hade ringt oss bett oss komma , det va viktigt som det så fint hette. Nu när jag ser tillbaka på det så hade det viktigaste varit o stanna nere i lägenheten istället. Inte gått dit över huvudtaget! Du va väldigt dårlig psykiskt o de visste vi alla om , du visade det o med mig pratade du öppet om det. Alla visste dina svagheter o just då va jag den. Du fann en mening med livet när du lärde känna mig. Att det fanns någon som lyssnade på dig när du behövde väntilera saker. Telefonen ringde. Det var killen bror som med ringde för att tjata hål i skallen på mig. Hur dårligt han på kåken mådde, jag borde bry mig mer om det än den nya vännen som de kallade han. Rösten hördes över hela rummet.... kunde inte sänka högtalaren. Din nervösitet blev värre o jag kunde se dina tårar tryckandes, din blick som sa något jag aldrig tidigare sett. Kunde inte läsa den. Annars kunde vi förstå varann bara genom att titta på varann. Hela jag kände hur allt börja röra ihop sig. Han i luren o dina ögon, alla de miljoner tankar som for genom skallen.( Under loppet på bara några minuter.) Kände en stark rädsla men va fan va den?
brollan försvann, stängde in sig på toaletten. Ur telen for de förnedrande orden, riktat till dig. Kan inte ens förklara allt i denna händelse. Min vänn försvann ut i köket o allt som innan hördes så väl drunknade i de smärtfyllda skriket. Hur jag la på minns jag inte. Bara det jag mötte när jag väl kom på benen, allt gick så fort. Där stog du med blodig tröja, gråtande o din hand försökte stryka mitt ansikte, dina ögons förlåt... jag ryggade tillbaka! Va fan hade hänt? Chocken.... Du försvann ut. Jag skrek men ingen djävel brydde sig. Tillslut hittade jag skorna o sprang efter, även brollans tjej. Jag va tvungen att hitta dig o svårt va det inte. Möttes av en syn som slet sönder hela mig. Ambulans personal stoppade mig på vägen ut från porten. DET LIGGER EN DÖD MAN HÄR UTE SÅ NI FÅR TYVÄRR INTE GÅ LÄNGRE. En död man??? Jag såg dina skor som stack ut under filten. Jag ville skrika , springa till dig. Hålla om dig , vara hos dig. Du skulle aldrig mera vara ensam hade jag lovat dig. Nu låg du där o ensam mött döden. De frågade om vi kände dig o jag hann inte svara utan hörde hennes mun säga nej. Jag kunde inte tala men mitt inre skrek. Jag känner honom , han e min bästa vän. Hon drog mig undan , jag grät. Än en gång hade folk förnekat dig. Chockad sen minns jag inte mer än att de i lägenheten börja prata ihop sig, jag tuppade bakom soffan längst in i rummet. Sen vaknade jag av en polis som talade till mig. Det va sant. Du va död o borta o jag kunde inte få dig åter. Man blev häktad misstänkt för mord en månad. Fick inte o kunde inte sörja. Även det togs ifrån mig på samma grymma sätt.(fulla restruktioner) Köket hade varit blodigt men några hade städat det. Jag o den andra tjejen sas det men det minns jag inte. Kniven du satte i ditt egna hjärta satt diskad i disken. Du orkade inte mer, du tog ditt liv. Du kände att något skulle bli fel . Varför i helvete gick jag dit den kvällen med dig????
Saknar dig som fan... det fanns bara en av dig o jag får dig aldrig åter. Önskar o tänker tillbaka allt för en stund med dig än men du e borta o med dig en stor del av mig.
Hej hopp på er!!! Kika in på mig blogg www.qdela.se :) Händer lite mer där kan jag lova er... inge jävla kläder o mode blogg det inte! Jag vet att Alla vill ha fler läsare... här har ni dem! Känner mig som en trasdocka så kika över o släng en k...
nuuuuuuuuuuuuuuuuuuu är ni snälla !!!! Rösta på mina skor jag designat!!! Tack älskar er för att ni gör det puss o kram på er alla ...
Händer en massa i livet!!! Psykiskt helt slut!!! Hinner inte med att tänka skriva eller fungera!!! ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 |
||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||||
|