Det va en gång en man, dömd flertal gånger under sitt liv! Han dömdes för inbrott o lite till. Han hamnade på kåken i MARIESTAD... stackars fan...

denne man som inte fått börja leva sitt liv, ville veta hur livet kunde bli. Sökte kärleken men drogen hade vunnit hans hjärta men han gav sig inte för älska skulle han på något sätt. Alla kan ju lära sig! Denne man fyllda "36" satt där bakom lås o bom igen!!!!

Under vistelsen på kåken smärtan av något han inte kände igen... Sökte, bad om att få hjälp! De på kåken i MARIESTAD nekade allt, han va bara ute efter piller den pundaren. han böna o bad.... smärtan .... han orkade inte längre!

Tillslut efter mycke om o men o idioter som nekade hamnade han på sjukan, de kunde inte blunda längre. Mannen i cellen behövde hjälp! På sjukan kunde de konstatera , du har lung canser. Han fick veta att livet han suktat efter hade han mist totalt, alla chanser! Mannen fick veta att den vägen han hade kvar var till något som honom skrämde. Va tror ni han tänkte, va tror ni han kände? Han va väll värd något bättre!!! MARIESTADS FÄNGELSE blev stämt... men vad hände?

Mannen som då låg i cellen o vred o vände av smärter finns inte i livet längre. Tänk hans familj som bara va tvungna o ta det som hände. Ilskan de måste ha känt under den tid han höll sig kvar , vid medvetande med nya droger. (De som läkaren gav mot dessa smärter o ångesten) Denna man fick inte hjälp då han sökte.... MEN VARFÖR? Kan man skylla på att mannen va missbrukare o då har de rätten att neka o förneka? Neka honom allt o förneka den grymma sanningen! Har inte vissa fångar rätt o få hjälp, smärtlindrande pga av deras förflutna eller de sätt de lever? Hade han fått hjälp då han sökte , hade han kanske då haft ett annat öde ??? Mycke är det man undrar o får inte veta heller....

Peter .E... R.i.p En tanke till dig jag sänder i denna glädje jag har över livet. Önskade dig detta med o kanske ännu bättre. Hade du fått din chans så hade du tagit världen .... jag vet.... KÅKEN I MARIESTAD .... De skickade dig mot säkert livs öde. Tror jag nog pratar för oss alla som kände dig... Du va en superkis fast med egna problem. Vi önskar dig frid där uppe?? Där du nu är! Det finns de som saknar dig men samtidigt glad för att du får slippa det du kämpade med, varje dag i kampen. Njut för vi alla kommer en dag efter o då får du visa OSS hur det funkar där du är. <3 Ägnar dig en tanke o hoppas på att finkan får sitt för det de gjorde.

Minns de vackra ur livet du visade mig på din vandring här!