Trodde på de orden tillslut ,orden du sa ... de orden de va.... något jag alltid önskat mig! Nu blöder mitt hjärta på nytt igen! Betydelsen jag hade för dig va inte mer än du lätt kunde lämna mig. Tyvärr... Lämna mig för en bagatell... Mitt inre gråter o jag kan inte hålla tårarna tillbaka ... klarar det inte... smärtan , sorgen... känslan av att blivit grymt sviken igen. IGEN när jag väl kommit så långt att lita på kärleken från dig, tro på dig o mig o framtiden. Alla planer som rasade på ett par ynkliga minuter. Kan inte fatta att du lämnat mig, du ser mig gråta, gå ner mig igen o du inget säger. Du står för de orden... ORDEN ATT DU LÄMNAR MIG.Trodde aldrig den dagen skulle komma, allt du sagt o allt du visat mig. Jag litade på dig o drömde om livet med dig. Saknar din famn o tiden innan du sa de orden , orden som gör att jag sitter o gråter över dig igen. Jag som flög av lycka över att va den som va älskad av dig..... flög o störtade rakt ner, ingen trygghet som fångade upp mig. Ett par ord tex jag menade det inte ... hade hindrat fallet. Vingklippt sitter jag här o saknar redan den 7.de himlen. Du visade mig den!

Sitter med en smärta o ett krossat hjärta över hur lätt du hade o bara göra slut på allt med mig. Undran över va jag har för ynklig betydelse. Den kan inte varit mycke men jag trodde det.

Jag älskar dig o står för det av hela mig. Mitt hjärta e ditt i alla väder. Skulle aldrig ha lämnat dig ..

Kan inte tvinga dig att älska mig heller, jag får leva med det nya såret som dränker mig i tårar , både yttre o inre.

Du skulle vårda det väl, hjärtat som älskade dig , ingen annan .... Du var mannen för det!

Kommer jag någonsin att kunna tro på de orden så starkt igen? Jag vill tro men....... Trodde inte att man kunde lämna den man älskar så lätt för INGET. Att säga att man älskar o sen lämna en. För mig e de orden av MYCKE STÖRRE VÄRDE!