Smärta .... dunkande hetta.... Krossande känsla av hjärta! Rinnande tårar som rinner som blodet i ens ådrar. Ens kropp som lövet i blåst skakar , känns som ens liv helt brakar.

Smärta äter ens själ o dödar ens hjärta!

Mina tankar snurrar runt Robban o händelsen, allt kring det. Tankar om jag hade kunnat göra något på ett annat sätt, hade han då kanske fortfarande levt? Va de mitt fel? Borde jag inte sett varnings signaler som jag nu efter ser tydligt att han visade. Min vän som jag bara ville allt väl visade tydligt att han inte orkade mer men såg de inte. Nu e det försent, åren har gått men jag kommer inte över det. Har inte kunnat bearbeta sorgen eller händelsen, tänker bara om om o om på alla händelser. Kan ju inte vrida tiden tillbaka hur gärna jag än vill det.

GNR.. miss you

Finns det någon där ute som kände min vän?? Har försökt hitta hans familj , vänner ja allt. Tyvärr har jag ingen bild på honom , allt e borta. Han tog sitt liv framför ögonen på mig i Gullspång för några år sen o jag kan inte komma vidare , de sitter fast. Smärtan , saknaden minnena.

Robban .N. Göransson jag saknar dig än.

Malmö pojken.

Slagen...

Oförberedda , sårande, trasande, brännande. Var jag glad så kom de,lessen, avstängd, sa jag något som inte passade, gick jag på fel ställe, på fel sätt. Ville någon tala med mig .. bäst att inte svara o bara vända sig. Att bara finnas då de inte passade sig!

Brännande hetta av blod sipprande, känslan av att de som e jag rinner ur mig. Känna sitt liv sakta tas ifrån en.   För varje slag ännu en del mindre av mig.