Drömmar både älskade o hatade!

somnade en vända med lillan o gubben på sängen, många skulle säga att de va skönt o sova ett tag men inte jag. Hade en så konstig , vidrig o skrämmande dröm om min älskling o han som förstörde mitt liv. Känslan av sorg o besvikelse jag hade i drömmen vill inte försvinna. De 2 va ta mig fan de bästa vänner o hela tiden hade jag denne andre breve mig, som att han aldrig skulle försvinna. Säkert många som läser detta tänker att de va ju bara en dröm men för mig e drömmar o verklighet lika värkliga o påverkar mig lika mycke. Jag funkar enna så. Jag vet att de va en dröm men känslan av att aldrig komma loss igen..... att känna att ens liv åter igen e på väg att rinna en ur näven o den jag älskar med det. Frågar mig ofta om jag aldrig kommer att bli helt fri hans våld o psykiska misshandel, alla minnen o alla dessa drömmar som tar honom tillbaka till mig om o om igen fast på olika sätt. 

  Ångest...

Att inte kunna leva normalt, att inte kunna fungera som man ska. En önskan av att bara klara gå till affären utan problem var dag. Som att leva instängd i sig själv o styrd av en annan livslag. Ångest som ger ångest för de man kan säga i allt jobbiga eller för den man kan va. Rädslan för piller men ändå behöva dom var dag. Nätter utan sömn, nätter av drömmar fulla av slag.Känna att man oftast inte hör hemma där alla andra vill va. Känslor så slutna, gömda alla av sitt slag. Kärleken o längtan till livet o den man kunnat va.

  Detta e min underbara morgon! Min kärlek sitter o spelar o sjunger....

Älskling...

En gång i tiden kunde jag inte känna de du lärt mig känna djupt i mitt hjärta. En gång i tiden kunde jag inte se världen som du visat mig den. Ett färglöst liv e fyllt av de varma färger, du har målat tillvaron väl. I dina armar finner jag min trygghet , de e som en skyddad atmosvär.

Det e ganska skrämmande när man tänker efter att om jag inte hade träffat dig... hade jag då levt än?

Tack för att du finns, jag älskar dig!