qdela

Alla inlägg den 10 mars 2010

Av Cicci Andersson - 10 mars 2010 22:55

Lite lagom kaxigt elle......  

Av Cicci Andersson - 10 mars 2010 22:31

  kolla in våra lampor som min gubbe satte upp idag. Älskar dom fanimej ...Så jävla snygga! Lite mer ljus i vårt hus... vittsig man e!

Av Cicci Andersson - 10 mars 2010 22:22

Minst en tredjedel av världens alla kvinnor utsätts för allvarligt våld under sin levnad. De flesta gångerna sker övergreppen i hemmet och förövaren är en närstående man. Bakom stängda dörrar utsätts kvinnor för våld från sin partner eller nära släkting. Ofta är kvinnorna alltför skamsna och rädda för att anmäla övergreppen, och när de gör det blir de inte tagna på allvar. Det finns fog för att beskriva det könsrelaterade våldet mot kvinnor som vår tids största människorättsskandal.

Våld drabbar också många kvinnor i väpnade konflikter. Flicksoldater som rutinmässigt våldtas av sina egna trupper, kvinnor som stympas och våldtas och där själva våldtäkten utgör en del av krigföringen. Men övergreppen tar inte slut när striderna upphör. Det är mycket vanligt att våldet mot kvinnor i hemmet trappas upp när soldaterna kommer hem.

Från slagfältet till sovrummet är kvinnor i riskzonen. Det könsrelaterade våldet drabbar kvinnor i alla åldrar, överallt i världen. Det förekommer i alla samhällsklasser, hos alla folkgrupper och i alla kulturer och förövarna går oftast fria.

Även i Sverige utsätts kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser för våld, inte minst av män som de har eller har haft en nära relation till. Alarmerande nog tycks också våldet mot kvinnor ha öka i Sverige under de senaste åren.

Under 1990-talet ökade de polisanmälda misshandelsbrotten mot kvinnor med cirka 40%, samtidigt som andelen åtal för samma brott generellt sätt minskade. År 2004 anmäldes omkring 22 700 fall av misshandel mot kvinna. Men mörkertalet är stort och enligt Brottsförebyggande rådets uppskattningar utgör det polisanmälda våldet endast cirka 20-25% av det faktiska våldet. Enligt omfångsstudien: Slagen Dam (publicerad 2001) hade 22% av de tillfrågade kvinnorna mellan 18-24 år under det senaste året utsatts för någon form av våld.

Mäns våld mot kvinnor visar på den djupa klyfta mellan lagarna och det som sker i verkligheten. Även där det finns lagar som skall förhindra könsrelaterat våld misslyckas myndigheterna med att tillämpa dem. Folkrätten är emellertid mycket tydlig vad gäller staternas ansvar att vidta erforderliga åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor oavsett om våldet skett i det privata eller offentliga. Det åligger varje stat att respektera, skydda och möjliggöra kvinnors mänskliga rättigheter, samt att förebygga och utreda sådana brott och bestraffa förövarna. Vidare har staterna ansvar för att våldsutsatta kvinnor erbjuds stöd och ett fullgott skydd.

Rätten att inte utsättas för könsrelaterat våld är i allra högsta grad en fråga om demokrati, jämställdhet och grundläggande mänskliga rättigheter. Amnesty menar att det är hög tid att kvinnors mänskliga rättigheter förs in i alla hem - även i Sverige.  

Av Cicci Andersson - 10 mars 2010 20:01


Hron




Hron1




Till minne av John Hron


Det är onsdag kväll, en av de allra sista dagarna av sommarlovet. John ska börja skolan på måndag, åttonde klass. Han bor i Kungälv med sina föräldrar. Fadern är invandrare från Tjeckoslovakien. Johns stora intresse är kanot, och i juli har han varit i Oxelösund och tävlat i ungdoms-SM och fått bronsmedalj.


Innan sommarlovet är slut har John och en kamrat beslutat att tälta ute vid Ingetorpssjön, ett populärt tillhåll för traktens ungdomar. Johns mor skjutsar dem ut och hon känner sig lite orolig. Sjön ligger åtta kilometer från hemmet. Pojkarna tycker hon är sjåpig. Det är ju så pojkar tycker om oroliga mammor. När hon släppt av dem följer de stigen till klippudden vid den södra änden av sjön.


Det är där de ska campa.


Det är någon gång mellan åtta och nio på kvällen. Pojkarna reser tältet och tänder sedan en eld vid stranden. De ska grilla korv.


Ingen av dem vet att det här är John sista kväll i livet. De sitter och pratar och har roligt. Vad pratar de om? Sommaren som gått? Musik? Kanot? Flickor? Mopeder? Skolan som ska börja?


Mordet


Det är elden som lockar till sig Johns mördare.


Fyra ungdomar, två artonåringar, en sjuttonåring och en femtonåring, alla skinnhuvuden och nazister, har också sökt sig till sjön, till en annan udde.


De har laddat upp rejält med öl och sprit. De skriker över till John och hans kamrat, men får inget svar. De beslutar sig för att se efter vilka som är borta vid elden. Kanske kan det bli en rolig kväll. Där kan ju finnas någon att bråka med.


Femtonåringen sänds iväg som spanare. Han blir förtjust: en av pojkarna vid elden är John Hron, en pojke han inte gillar. Han har under läsåret bråkat med John och mobbat och slagit honom i skolan, till och med hotat att döda honom. I skolan går han under namnet Rambo.


Ingen kan säga varför han bråkat med John, kanske beror det på att han, till skillnad från andra elever, inte varit tillräckligt undergiven. John är visserligen lång, över 180 cm, och kraftig, nästan 70 kg, men nu har Rambo uppbackning.


Femtonåringen återvänder till sina kamrater och meddelar att han hittat en tönt och idioten Hron vid elden. Han vill att alla ska följa med och ge John stryk, ja, han föreslår till och med att man ska slå ihjäl honom.


De andra vill dricka ett tag till, och det kan de lugnt göra. Stigen från pojkarnas tältplats tillbaka till vägen går nämligen förbi den plats där de just nu sitter och dricker. Mellan halv elva och elva klampar alla fyra in hos John och hans kamrat.
Misshandeln inleds omedelbart. En av artonåringarna kastar en flaska i huvudet på John, och börjar slå och sparka på honom. Han faller omkull.


John ska säga att han älskar nazister. Han vägrar och får stryk tills han gör som han är tillsagd. Han får mer sparkar ändå, kanske för att han tidigare uppenbarligen ljugit och sagt att han inte gillar nazister.


Femtonåringen tar vid och ger John flera sparkar, varav en mycket hård träffar John i bakhuvudet. Vid det här laget är John skräckslagen. Åtminstone tre i gänget attackerar honom, ofta utan någon som helst förvarning, också bakifrån. Hans ögon är enligt en av de åtalade vidöppna som klot, och han kan inte fokusera sin blick. Den irrar oupphörligt fram och tillbaka.


Han darrar och sitter till slut på huk med huvudet i sina händer för att i möjligaste mån skydda sig mot mer sparkar och slag. Det hindrar inte att han får mer. Han får en våldsam hoppspark, sparkar i sidan och mot huvudet. Gång på gång faller han omkull av de våldsamma sparkarna. Någon slår honom med brinnande ved i nacken. Någon knuffar omkull honom i elden. De tänder eld på pojkarnas tält. De stjäl och förstör deras saker. John och kamraten ber att få gå hem, men det får de inte. I stället fortsätter man att misshandla John med sparkar och slag. Till slut blir han liggande. Hans ansikte är blodigt och svullet.


Bilden av vad som händer under de ohyggliga timmarna är oklar. Mördarna minns inte, eller vill inte minnas, så mycket under polisförhöret. De skyller på varandra.


Ibland gör de uppehåll i tortyren. De ber hycklande om ursäkt, säger att sparkar och slag varit misstag, bjuder John på öl och anslår försonliga tongångar. Ingenting tycks dock kunna hejda nya utbrott av våld. Det räcker inte att John mot allt vad han tror på har sagt att han gillar nazister. Han måste ha mer stryk ändå. Det är katternas lek med råttan, och de njuter av hans ångest och rädsla. Det är en berusande känsla för dem att så totalt ha en pojke som skakar av skräck i sitt våld.
Efter en sista uppblossande misshandel kastar de honom i sjön.
John kvicknar till och simmar utåt. Han har ont, han är omtöcknad och rädd, men han är en duktig simmare. Ganska snart upptäcker skinnhuvudena att det inte var så bra att kasta i John. De kan ju inte slå honom. De skriker åt honom, kräver att han ska komma tillbaka, men han svarar inte, håller sig kvar ute på sjön i en kvart. Någon kommer på att tvinga kamraten att ropa att han kommer att få stryk i Johns ställe om han inte återvänder. Livrädd som han är gör han så. Han ropar på John och vädjar att han ska komm
a tillbaka, och John svarar på hans rop.


Uppgifterna om vad som nu händer är osäkra, och klaras aldrig riktigt ut under polisförhören. Det enda man vet är att en av artonåringarna och sjuttonåringen nu går och att de tar Johns vettskrämde kamrat med sig.


Det är just i det ögonblicket John fattar ett ödesdigert beslut: han vänder åter in mot land. Är det av oro för kamraten? Tror han att alla kommer att gå, eller tror han att bödlarna inte ska slå honom mer? Han har ont och han är rädd, men han förstår inte vidden av det hat hans bödlar känner. Han är bara fjorton år.


Vi kan inte veta hur John tänker i det ögonblick han börjar simma in mot stranden, men hans beslut får ohyggliga konsekvenser för honom.


Femtonåringen och en av artonåringarna står och väntar. Det är de två som varit mest aktiva under misshandeln, och de har hat kvar så det räcker. Misshandeln tar fart med ny målmedvetenhet och effektivitet, och nu finns ingen flykt. Ett knytnävsslag mot ansiktet fäller John till marken. Han ramlar baklänges, och slår i huvudet i klippan. Han släpas över till en gräsplätt. De båda mördarna vill göra det bekvämt för sig när de ska sparka honom. Hårda, hårda sparkar träffar hans huvud, men han värjer sig nu inte längre med sina armar.


Bödlarna ser att John rör sig, men han skriker inte, han bara vrider sig i plågor, mumlar något de inte kan förstå. Nu är katt- och råttaleken slut. Det roliga är över. Mördarna är nöjda och lyfter, släpar och rullar John till strandkanten och sparkar i honom. Strax innan han ramlar i hör de honom åter mumla någonting.


Den här gången märker John knappast att han är i vattnet. Han drunknar och sjunker sakta mot sjöns botten. De båda mördarna står kvar och rullar en cigarett. Ingen av dem lyfter ett finger fastän de förstår att John håller på att dö.


Mördarna vänder ryggen åt den fruktansvärda scenen och ansluter sig till de andra. En av dem berättar att John sjönk som en sten, när de kastade i honom andra gången. Bödlarna drar sig hemåt och lägger sig. Johns kamrat får lift med en bil, kommer hem och slår larm.


Bara några timmar efter att Johns mor skjutsat ut honom till Ingetorpssjön ligger han död på sjöns botten, misshandlad till oigenkännlighet.


Mordet skedde 1995 ( augusti ) och i Januari 2001 släpptes den av mördarna som fått längst straff. Han är idag 27 år och en fri man. Straffet för honom var 8 år (släpptes fri efter 6 år) och för de tre andra blev det 10 månader, 4 månader och en frikändes helt.


1998 skändades Johns grav, någon drog loss gravstenen med hjälp av linor och en bil. Sedan sparkades lyktor och blommor sönder. Någon bestämde sig för att föräldrarna inte lidit nog.


KOPIERA OCH SÄTT IN PÅ DIN BLOGG, VISA ATT DU BRYR DIG!
STOPPA VÅLDET!!



Jag tycker synd om john och varför gjorde dem så hur kan man.
Vilka fitter

Vila i frid John Hron. Hur kan man gör nått sånt kolla bara som han såg ut. fattar inte det dom måste va sjuka i huvet. Dödstraff!
hoppas dom får leva ett plågsamt liv
John har och fick min tanke fast det är många år sen så kände jag väldigt starkt av det jag läste,inte för att jag har varit med om något liknande men det här är något som jag själv blir sååååå dj.... la frustrerad av co vill säga ett STORT DJ....LA stopp för det här.Har inga barn själv men har själv varit med om en misshandel som inte var så kul,så jag vet hur nära det var för mig.men jag klara mig för jag hade en syster precis som kom med kompisar.skada =2 ärr ett på underarmen och ett på bröstet .och så vill jag hälsa till er John Hrons familj.
MVH Frallis
Jag blir så j*vla förbannad när jag läser sånt här, dock har jag nog aldrig läst något som var så detaljerat som detta. Men asså j*vla domstolen, den som satt längst satt i 8 år. Själv tycker jag han bör sitta inne resten av livet och få lite stryk varje dag, så fattar han hur det känns. Skulle det varit USA skulle han förmodligen fått dödsstraff, fast hellre det än fängelse hela livet ju.
hur kan man komma på att göra något sånt mott en människa!! önska att dom j*vlarna skulle ha fått ett plågsamt dödsstraff!!! för vem vill ha ut dom ur fängelste!!!!
vart i hela friden är sammhelet ? hur kan ungdomar äns få hamna i såna situationer?, jag mår illa och är fruktansvärt upprörd, tårögd, ush jag blir rädd,vi måste göra mer.
Detta våldsdåd finns kvar i mitt minne, och det är med oro jag läser att dessa våldsherrar nu är på fri fot. De har inte fått ett tillräckligt långt straff. Att döda en annan människa är ett svårt brott, speciellt när så starka känslor som hat och ilska är inblandade. Jag känner med Johns föräldrar, som saknar och sörjer sin son.
tycker det e sjukt precis som mordet på daniel Wretström
Finns det nån som vet namn, adress & bild på dessa killar??

Detta blir man berörd av när man läser det här och så blir man riktigt förbannad för att dessa människor inte kan ge sig och att det händer fortfarande dessa våld. Det är skrämmande.
Man känner sig sååå frustrerad och berörd när man läser detta.Man mår så illa.Samtidigt är det jätte viktigt att man går ut och pratar om detta.Så modigt av Johns föräldrar. Jag tänker ofta på den lilla pojken som visade mer kurage än alla vuxna jag känner. Vila i fred John!
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)

KOMMENTAR PÅ INLÄGGET

Av Cicci Andersson - 10 mars 2010 19:22

  

Jag blir så förbannad på hyresvärdar som nekar en lägenhet för man e syster till sina bröd, måste ju tänka på sitt rykte. Jag blir ännu mer förbannad när jag hör att han strax efter hyr ut till dömd pedofil.

Jag blir så förbannad på folk som vägrar lyssna vad man säger o säger att man säger saker man aldrig sagt. Jag blir så förbannad på våldtecktsmän som fan aldrig fatttar att kasta sig över en annan människa mot sin vilja inte e oki. Ännu mer förbannad blir jag när jag tänker på att dom aldrig lär sig! Jag blir så förbannad på det svenska systemet som lovar dyrt o hedligt att det ska funka på ett sätt men det funkar då fan inte alls som dom säger. Jag blir så förbannad på falsket , svek o lögner. Att människan ens lärde sig det metoden.  Jag blir så förbannad på människor som kallt kliver in till de gamla o snor deras grejer o ännu mer förbannadd blir jag att dom ens har hjärta o göra det mot flera sen.

Jag blir så förbannad över allt som gör en förbannad egenligen o ännu mer förbannad blir jag när man inte klara släppa det.

Av Cicci Andersson - 10 mars 2010 13:36

Varför göra illa bara för att göra det? E det något det har o ge dig, nöje känsla av att må väl? Göra illa bara för att de det biter? Varför leta sätt att få mina  inre tårar att rinna igen.... att ens säga som du säger.... fattar inte varför. Ge mig en förklaring så jag kan förstå nöjet med att såra mig igen.

Av Cicci Andersson - 10 mars 2010 10:07

Jag, min egen fånge, säger så:
livet är icke våren, klädd i ljusgrön sammet,
eller en smekning, den man sällan får,
livet är icke ett beslut att gå
eller två vita armar, som hålla en kvar.
Livet är den trånga ringen som håller oss fången,
den osynliga kretsen, vi aldrig överträda,
livet är den nära lyckan som går oss förbi,
och tusende steg vi icke förmå oss att göra.
Livet är att förakta sig själv
och ligga orörlig på botten av en brunn
och veta att solen skiner däruppe
och gyllene fåglar flyga genom luften
och de pilsnabba dagarna skjuta förbi.
Livet är att vinka ett kort farväl och gå hem och sova...
Livet är att vara en främling för sig själv
och en ny mask för varje annan som kommer.
Livet är att handskas vårdslöst med sin egen lycka
och att stöta bort det enda ögonblicket,
livet är att tro sig vara svag och icke våga.


  

Tidigare månad - Senare månad

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

glitter

FRÅGA PÅ, FRÅGA MIG

Omröstning

va e det viktigaste för dig?
 familjen
 vänner
 du själv
 Killen
 Tjejen
 fånga dagen

Senaste inläggen

lämna gärna ett avtryck här

Marknadsför din blogg

Länkar

clock

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<<
Mars 2010 >>>

Arkiv

Tidigare år

Kategorier

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik

bloggvärde

..


Skapa flashcards